Kansliet, 2 feb 2012
Som tidigare nämnt har Tomas Peterson undersökt hur svensk idrottselit, med svensk fotboll som exempel, skapas. Peterson undersökning visar att de spelare som blir uttagna till zonläger (numer distriktsläger) och ungdomslandslag är födda tidigt på året. Av ungdomslandslagsgruppen, den identifierade eliten, ingår hälften av pojkarna och tre fjärdedelar av flickorna i den etablerade eliten vid 25 års ålder. Resten i den etablerade eliten har ersatts av spelare som aldrig varit inne i systemet. Peterson anser att svensk fotbolls selektionssystem fram till nitton års ålder missgynnar spelare födda andra halvåret och sista kvartalet. I denna del tänkte jag presentera Petersons syn på hur han anser att man ska kan gör istället och vanliga argument för att behålla nuvarande system.
Vilka motiv och argument finns för att använda selektionssystem?
- Svenska fotbollsförbundets officiella svar är att man vill konkurrera med andra länder i alla existerande åldersklasser. Dessa andra nationer har ofta många fler utövare att välja mellan och har därför råd att bedriva en verksamhet som resulterar att man tappar fler på vägen. Utöver det måste frågan ställas angående vilket pris vi är villiga att betala för internationella framgångar.
- Ytterligare ett argument är att det blivit bättre tack vare de förändringar och modifieringar som gjorts gällande selektering dock visar Peterson i en jämförelse mellan uttagna spelare på elitlägergrupperna 1999 och 2010 att sambandet beträffande när på året man är född fortfarande är starkt. Undantaget var F15 landslaget 2010 där var fördelningen jämn mellan de båda halvåren.
- Slutligen presenterar Peterson det han kallar det sista argumentet. Det innebär att man inte förnekar det icke önskvärda effekterna med fotbollens selektionssystem, utan istället framhåller fördelarna; systemet skapar ju ändå A-landslagsspelare. Peterson, som i denna studie följt 84:orna i 25 års tid, anser att systemet kan sägas ha skapat 4 spelare av ypperste elit, vilka är: Andreas Dahl, Martin Fribrock, Henok Goitom och Karl Svensson. Dessa 4 tillhörde inte vid 15 års ålder en elitförening och i deras fall kan man argumentera för att de inte hade blivit upptäckta om det inte vore för att de blev uttagna till Elitpojklägret och ungdomslandskamper. På flicksidan gäller motsvarande för Johanna Almgren, Nilla Fischer och Lotta Schelin.
Hur ska man göra istället?
Peterson anser att följande verksamhetsprinciper bör användas istället:
- Alla selektionssystem som använder skillnader i fysisk mognad ska avskaffas, således innebär det att verksamheter som distriktslag och ungdomslandslags inte ska användas.
- Låt så många som möjligt vara med så länge som möjligt.
- Låt varje individ utvecklas efter sina egna, unika förutsättningar.
- Varje individ ska i sin utveckling endast jämföras med sig själv.
- Låt kampmomentet i tävlingen vara överordnad resultatet.
Följer föreningar dessa verksamhetsprinciper menar Peterson på att vi uppfyller dels samhällets mål - demokratisk fostran, en bra social miljö, idrott år alla etc. - dels föreningars mål, så många och så bra seniorutövare som möjligt.
I del tre tänkte jag beröra vad det i praktiken innebär att följa Peterson verksamhetsprinciper fullt ut.