Reflektioner från Fulhamsbesöket!
16 januari 2012
Lite sent om sider kommer noteringar från Fulhamsbesöket.
Syftet och målet med resan har jag tidigare beskrivit i bloggen. Vill du läsa om det klicka på länken ovan.
Vi kan börja med att nämna att allt inte gick enligt planerna.
Vi var sammanlagt 10 personer som åkte på denna resa och arrangören enbiljett.nu genom Janne Mian åkte med ett gäng som landade på Stanstead (motsvarande Skavsta flygplats) utanför London. Åsa Ohlson (F99), Anders Hermanson, Tobias Celedon (Vasalunds IF) samt undertecknad, Stephanos Tecle, åkte med ett flyg som landade på Gatwick. Vi landade någorlunda samtidigt som Stanstead-gänget, dvs. kl. 09:00, och det tog däremot längre tid att ta sig in till Victoria Station (motsvarande vår centralstation) från Stanstead än från Gatwick vilket medförde att vi dessvärre inte skulle hinna i tid till besöket som började kl 11:00. Med anledning av det flyttades besöket till dagen efter vilket innebar att programmet hos Fulham ändrades för allas del; vi skulle helt enkelt inte kunna träffa alla som planerat just för att vi skulle vara en dag sen.
Hur som helst så åkte vi till Fulham på onsdagen och vi började givetvis dagen - vet inte hur vi lyckades - med att komma försent till Fulham. Vi blev oerhört väl bemötta - fastän vi var sena - av akademins koordinator, Gavin Taylor. Han var ansvarig för verksamheten och det innebär åldersgrupperna U9-U21. Han inledde och berätta om deras värdegrund, vilken var:
• Humility (ödmjukhet)
• Organisation
• Work ethic (arbetsmoral)
• Selfbelief (självförtroende)
• Winningmentality ("vinnarskalle")
• Personal responsibility (personligt ansvar)
• Togetherness (gemenskap)
• Honesty (ärlighet)
Deras värdegrund ska prägla deras verksamhet från A-laget till U9 och innefattar alla spelare samt all personal. Vidare betonade Gavin just värdet av att agera mänskligt i en väldigt tuff värld; just denna mänskliga faktor fick enlig Gavin Fulham och vara en något annorlunda elitklubb. Han tyckte att de verkligen tog ansvar just genom att de alltid hade en ärlig dialog med spelarna, tog hand om skadade spelare över tid, hittade nya klubbar till de som inte fick ett förnyat kontrakt. Han betonade här att de försöker undvika en klassisk "brittisk" ledarstil som enligt honom är auktoritär, dominerande, talar alltid om vad spelarna ska göra etc. När det kommer till det fotbollsmässiga hade de fyra grundstenar för att få ett helhetsperspektiv och dessa är: Teknik, fysik, socialt och mentalt. De planerar all träning och akademiverksamhet utifrån just dessa 4 perspektiv. Det som förvånade mig - innan jag fick insikt i frågan - var att de inte verkade träna särskilt mycket spelförståelse (vilket låter helt galet). Gavin förklarade dock att i den engelska terminologin separerar man inte på teknik och spelförståelse då de anser att det är tät sammankopplat och att det i princip inte går och träna var för sig och kallar då båda perspektiven för endast teknik. Gavin menade på att de troligtvis ändå tränade för lite på "spelintelligens" vilket blev tydligt för honom när han för en kort period sedan var och besökte Villareals akademi och såg hur mycket fokus det var på att få spelarna att tänka i träning.
Fulhams FC vill att en ungdomsspelare i deras klubb ska ha följande egenskaper eller utbildas i följande:
1. Mästare i bollbehandling, kroppskontroll samt i "spelet"
2. Spelaren ska ha teknisk kompetens i alla områden, bra beslutsfattande, atletisk, mentalt stark samt socialt kompetent.
3. Kunskap om olika typer av taktik och spelsystem.
För att uppnå ovan ska spelarna varje vecka göra följande:
• Funktionellt och fysiskt rörelseprogram, 30 min i veckan
• Färdighetsprogram, 30 min i veckan
• Träning i förhållande till kursplanen (fotbollsträning), tekniskt och taktiskt, 3x90 min i veckan.
• Individuell träning, 90 min i veckan
• Spelträning, 80 min i veckan.
För att genomföra deras veckopass och hinna med och följa upp har varje träningsgrupp två tränare samt en fysioterapeut. Gavin avslutande sin presentation med att tydliggöra att principen om "healty competion" är otroligt viktig. Vi ska lära våra spela att älska och vinna och viljan att vinna ska vara stor dock ska coachen inte göra allt denne kan för att vinna till varje pris då det kan vara outvecklande för spelarna. Efter presentation gick hela gruppen och studerade den mycket imponerande träningsanläggningen samt fick en rundtur av akademins och A-lagets indiviuella tränare. Vi kikade även på den individuella tränarens pass med en spelare som var på väg tillbaks från skadad. Det som slog oss då var inte hur fantastiskt träningen var utan snarare att det just var så väl koordinerat för spelaren i sin rehab. Den skadade spelaren hade tillgång till en målvakt, fysioterapeut samt den individuella tränaren för att just rehaben skulle vara optimal. Som tidigare nämnt var anläggningen mycket imponerande; den bestod av 7 gräsplaner och en halv 11-mannakonstrgräsplan inomhus. Den indivuella tränaren - som nyligen anlänt från Holland (PSV Eidhoven) - tyckte anläggningen var undermålig i förhållande till Holland. PSV hade snarare tillgång till 20 gräsplaner, 4 konstgräsplaner samt två inomhushallar. Jag hann tänka att om han tycker Englands anläggningar år dåliga så är det tur att han inte besöker Sverige, han hade väl fått en hjärtattack eller dylikt.
För att summera besöket hos Fulham FC vill jag nämna följande:
1. Tack till Fulham för deras varma välkomnande, flexibilitet och öppenhet.
2. Imponerande anläggning. Härligt att U9 och A-laget tränar på samma plats.
3. Otroligt imponerande struktur. Vi hann inte se så mycket träning, det var dock minst lika givande att få ta del av hur en god struktur av spelarnas vardag och träning gav en tydlig läroplan.
Hur var matchen mellan Fulham FC och Manchester United?
Fulham spelade en variant av 4-3-3/4-5-1 med en offensivt balanserad startelva, Manchester United spelade en variant av 4-4-2/4-4-1:1. Innan vi går in på detaljer så kändes det som att Fulham har inlett en resa med deras nya holländska tränare Martin Jol mot att spela en mer passnings- och possessioninriktad spel och att de har kommit en bit på vägen men har inte nått hela vägen och det utnyttjade Manchester. Det var tydligt att Fulham ville använda korta uppspel från utgångsytan till spelyta 1 (in bakom Uniteds forwards) för att därefter ta sig in till spelyta 2 (in bakom Uniteds mittfält) och slutligen till spelyta 3 (in bakom Uniteds backlinje). Min uppfattning är att de generellt sätt klarade av att spela sig upp från utgångsytan till spelyta 1 men att Fulhamspelarna var alldeles för ofta felvända vilket medförde att de hade svårt att spela in bollen till nästa spelyta. De tappade bollen flertalet tillfällen och utsatte sig för omställningar. Vidare kan man i princip säga att Fulham nästa aldrig tog sig in i spelyta 3. I sitt försvarsspel försökte de spela ett positionsförsvarsorienterat spel med vissa markeringsinslag och verkade försöka styra in United mot mitten för att få ett övertag centralt, då Fulham hade 3 centrala mittfältare och United endast 2. I mitt tycke misslyckades Fulham i sin ambition att styra United inåt i banan och istället hamnade Uniteds yttrar i 1 mot 1 situationer mot Fulhams ytterbackar. Detta klarade inte Fulhams ytterbackar av och det märktes väldigt tydligt i samband med Uniteds 1-0 mål (kom bara efter ett par minuter), 3-0 mål och 5-0 mål samt i många andra situationer. I fotboll brukar de flesta målen göras genom fasta situationer, genombrottsspel och omställnigar. För att vara krass så kan man helt enkelt konstatera att Fulham inte kunde hantera Uniteds genombrotts- och omställningsspel samt hade väldiga svårigheter med United korta hörnor och då förlorar man tyvärr med 5-0. United då; de var väldigt skickliga på att spela sig upp från utgångsytan igenom varje spelyta och varierade ibland med att hitta längre uppspel från utgångsytan till spelyta 2. Det kändes som att Uniteds plan var att locka in Fulhamspelarna centralt genom att ena kantspelaren gick in centralt samt att Wayne Rooney droppade ner i spelyta 2 och de blev istället 4 spelare mot Fulhams 3 centralt på mittfältet och lyckades samtidigt överbelasta ena kanten genom att konstant fylla på med ytterbacken. På detta sätt lyckades de med genombrott båda centralt och på kanten. Vidare var United skickliga på att erövra bollen när Fulham höll på att spela bollen vidare från spelyta 1 till 2 och därefter skickligt ställa om. United imponerade minst lika mycket i sitt försvarsspel - som precis som Fulhams var postionsförsvarsorienterat med en del markeringsinslag - genom att låta Fulham gång på spela in i Uniteds pressfälla. Pressfällan gick ut på att låta Fulham spela med raka uppspel istället för vinklande och på så vis låta Fulham mittfältarna vara felvända och inte halvt rättvända och tack vara det få en sämre uppsyn över planen. Största skillnaden dock i försvarspelet lagen emellan var hur respektive lag hanterade sin återerövringspress. United var grymma i sin direkt återerövringspress (Barcelonaklass), dvs de vann tillbaks bollen nästan direkt efter att de tappat den, och såg till att Fulham inte kunde ställa om på United. Fulham lyckades tyvärr inte riktigt i sin återerövringspress; de kändes som att de försökte spela med en indirekt återerövringspress, dvs. få in alla spelare bakom egen boll vid egen bollförlust, men att de inte hann hem p.g.a. Uniteds snabba omställningar.
Samantaget var United helt enklet skickligare än Fulham på att skapa genombrott, omställningar och ha bra fasta situationer samt att de var skickliga på att förhindra Fulhams genombrott, omställningar och fasta situationer.
Det gjorde ont och se med mitt Arsenalhjärta att United var grymma och drygade ut avståndet i Premier Leaugetabellen.
Vid tangeterna,
Stephanos Tecle